Inledning
På Stockholms universitetsbibliotek har vi systemet Verde från ExLibris för att hålla ordning på våra e-resurser internt. Den här artikeln handlar om hur vi gjort för att den här informationen också ska komma de externa användarna till del.
I Verde administrerar vi testperioder, inloggningsuppgifter och laddar upp dokument. Vi har också arbetat mycket med att bena upp, normalisera och få in användningsvillkoren för de olika resurserna i systemet. Användningsvillkoren rör bland annat hur många sidor användaren får kopiera, om resursen får fjärrutlånas och om det är tillåtet att använda resursen i kurskompendier.
Del av skärmdump inifrån Verde som visar några ifyllda licensfält
I vilka lägen vill en användare komma åt den här informationen? Det finns flera scenarier men här är några exempel:
- E-bokslån
Ibland har vi samma e-bok eller tidskrift på flera plattformar. Här kan vi bland annat visa användaren på tekniska skillnader hos plattformarna. Det kan röra sig om att man från en plattform kan ladda ned hela boken i epub-format och i den andra måste ladda ned enstaka kapitel i ett proprietärt format med DRM. - Fjärrutlån
Andra bibliotek ser att vi har en tidskrift och undrar om vi kan fjärrutlåna den. Nu kan det fjärrinlånande biblioteket se om det går att beställa resursen eller inte. Det här minskar mängden onödiga fjärrlånebeställningar och minskar väntetiden för låntagaren. Det här underlättar också för vår egen personal när de ska kontrollera om vi får utföra ett fjärrlån.
Ur användarens perspektiv
Så här går det till från användarens perspektiv:
- Användaren går till [www.sub.su.se/sok.aspx](http://www.sub.su.se/sok.aspx?q=violent crime) och söker efter e-boken Violent crime assessing race and ethnic differences. I bilden nedan ser man att vi har den från två leverantörer:
- Användaren klickar på bägge länkarna för användningsvilkor och jämför dem. Ebrary till höger. Cambridge University Press till vänster:
Skillnaderna är inte jättestora, men de finns där. Läser användaren på en apparat som inte stöder Adobe DRM eller om det är en lärare som vill ha ett kapitel till ett kurskompendium väljer dennne Cambridge University Press.
Ur teknikerns perspekiv
Del av svar från Verdes SOAP-tjänst så som det ser ut i Visual Studio
För att vi ska kunna hämta data ur Verde måste vi ha en nyckel som identifierar vilket Verdeobjekt som svarar mot vår e-bok. Här har vi stor hjälp av länkservern SFX, också den från ExLibris. SFX är systemet som serverar användaren fulltextlänkarna i exemplet ovan.
Så här går det till:
- När sidan med träffresultaten laddats i webbläsaren sker ett ajax-anrop mot SFX som svarar med att lämna tillbaka ett svar genom sitt API. Svaret ser ut så här när det anropas med API-parametrarna. Det är egentligen samma svar som man får när man anropar den s.k. SFX-menyn men istället för html returnerar den xml. Så här ser motsvarande SFX-meny ut för vår e-bok.
- När svaret från SFX kommer så fylls träffarna i träfflistan med fulltextlänkar. Dessutom läggs det till en länk med texten Användningsvillkor.
- Klickar användaren på länken för användningsvilkor sker ett nytt AJAX-anrop. Denna gång till Verdes API. Anropet innehåller ett id som vi hämtatfrån SFX-svaret. Verde svarar med att lämna den information som finns om det berörda objektet eller dess föräldraobjekt. Vi använder Verdes SOAP-gränssnitt, men det finns också ett REST-liknande gränssnitt.
- Datat presenteras i en ruta för användaren. Tyvärr är det svårt att lösa tvåspråkigheten, därav svengelskan.
Jag rekommenderar David Hanssons presentation i ämnet från Libris inspirationsdagar 2012. Här finns videon. Det börjar 27m 20s in. PDF:en finner ni här.